Mats 2011-12-20

Under min första föräldraledighet satt jag i den svenska ledningen på företaget där jag jobbade; huvudkontoret för Norden var i Norge. Norrmännen (även kvinnorna, samtliga med egna barn) såg det som fullständigt oförklarligt att jag över huvud taget ville umgås med mina barn (de brukade sitta och skryta om hur de glömde bort sina barns födelsedagar), och jag degraderades omgående. Svenska chefer, oavsett kön och ålder, har varit odelat positiva till själva föräldraledigheten, även om det har varit ett stort irritationsmoment att man aldrig har kunnat veta hur det skulle bli med dagisplats, eftersom det här i Täby tar över ett halvår att ordna.