Life science-branschen stöps om

I mars släppte Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, en rapport om hur life science-branschen har sett ut under de senaste 15 åren.

– Det finns både företag och segment inom life science som växer. Men det är lätt att det drunknar i siffror om färre anställda på grund av några stora nedskärningar, säger rapportförfattaren Anna Sandström, senior advisor vid Vinnova.

Just nu finns en global trend bland stora läkemedelsföretag att dra ner på den egna forskningen och bedriva den mer i samarbete med akademi och andra företag. I rapporten konstaterar man också att forskning och utveckling inom life science i större utsträckning bedrivs i nätverk, vilket ger färre nya bolag. Och att utlandsägandet har ökat.

– För att företagen ska satsa på verksamhet i Sverige måste det svenska klimatet bidra till konkurrenskraft och förnyelse, säger Anna Sandström.

Ekosystemets pusselbitar

Hon beskriver det ekosystem som behövs för att branschen ska fungera bra. I det finns en blandning av stora företag och innovativa småföretag. Och bra förutsättningar för forskning. Ytterligare kompetens hämtas från kontraktsforskningsbolag och konsulter.

– Det är många pusselbitar som ska finnas på plats. Och vi behöver till exempel se över hur förutsättningarna för kliniska studier kan förbättras och hur man kan utveckla stödet till nya bolag, säger Anna Sandström.

Avdrag för att anställa forskare

Näringsminister Annie Lööf tycker att life science-branschen är viktig för att behålla och utveckla det svenska näringslivets spetskompetens inom forskning- och utveckling.

– Vi vill skapa goda villkor för att företagen ska ha verksamhet i Sverige och har till exempel infört ett riskkapitalavdrag för att bolag i tillväxtfaser ska få tillgång till kapital, och infört ett FoU-avdrag på arbetsgivaravgiften för den som anställer en forskare, säger hon.

Fri och tillämpad forskning

Den kliniska forskningen i Sverige har minskat flera år i följd och på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, tittar man just nu på detta. Projektledaren Arvid Söderhäll tycker att man måste stärka incitamenten för att driva klinisk forskning inom hälso- och sjukvård.

– Nu ger industrisponsrad forskning inga akademiska meriter och det finns en konflikt mellan fri och tillämpad forskning. Om man ska ha en blomstrande life science-sektor i Sverige måste man ha en forsknings-och infrastruktur som leder hela vägen till mål – till patienterna, säger han.

Vad händer i kroppen?

Bo Olsson på bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, är inne på samma spår.

– Man måste börja med att ta reda på vad som händer i kroppen och jobba med flera receptorer för läkemedlet samtidigt. Då måste man satsa på kliniska prövningar, säger han.

Han har arbetat 30 år med läkemedelsforskning och sett hur man har stora bolag satsade mycket pengar på att titta på en receptor i taget, men fick ut väldigt lite resultat.

Efterfrågad kompetens

– Det kan också vara svårt att vara kreativ i en stor organisation. Jag tror att vi får en ny dynamik nu, med små kreativa bolag som tar forskningen så långt de kan ekonomiskt och sedan skriver kontrakt med de stora bolagen, säger Bo Olsson.

Han tycker att kvaliteten på den medicinska forskningen i Sverige är hög. Och att de stora bolagens nedskärningar har gjort det möjligt för de mindre att rekrytera bra människor. Han tror också att kompetensen från life science är efterfrågad inom andra branscher.

Originalläkemedel missgynnas

Men Bo Olsson tycker att dagens upphandlingsregler för läkemedel är ett problem för branschen. Han anser att man tittar för ensidigt på priset.

– Det missgynnar de inhemska originalläkemedlen och ger inget marknadsskäl att investera i Sverige. Vi har världens renaste läkemedelstillverkning och ju mer vi tillverkar här desto bättre för miljön och desto mindre utveckling av antibiotikaresistens, säger Bo Olsson.

Alla tycks vara överens om att life science är en viktig industri för Sverige. För exportintäkterna, för arbetstillfällena, för kunskap, innovationer och forskning och för att kunna fortsätta att utveckla en bra hälso- och sjukvård.