Din telefon plingar till. Det är ett meddelande från din sportapp att det är dags att träna. Efter träningen får du ett mail från företaget bakom sportappen, med beröm och ett erbjudande att köpa en smart klocka till extrapris. Välkommen till sakernas internet.
Publicerad:
Uppdaterad:
– Vi har redan interaktion mellan saker överallt, säger Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH.
Sakernas internet, eller ”internet of things” som det kallas på engelska, handlar om saker eller tekniska prylar som kan kommunicera med nätet. Just nu är de smarta telefonerna störst inom området, men andra prylar, som till exempel hälsoarmband som kan mäta den fysiska aktiviteten under dagen, blir allt större. Sedan finns det saker som vi inte ens tänker på längre, som till exempel när vi handlar i en matvarubutik och skannar varorna själva eller drar kortet i tunnelbanan. All information som genereras kan användas för att avläsa hur vi rör oss, vad vi gör och med vem vi interagerar.
En ny digital revolution
– Sakernas internet håller på att förändra hela vårt samhälle och kommer förändra det ännu mer, säger Kristina Höök.
Tillsammans med Darja Isaksson, grundaren av IT-företaget Ziggy, har hon nyligen skrivit en debattartikel i DN där hon betonar vikten av att diskutera konsekvenserna av denna nya digitala revolution.
– Vi måste bestämma vilken typ av samhälle vi vill ha, det behövs lite aktivism – aktiva medborgare som gör aktiva val.
Där ställs alla fantastiska möjligheter som sakernas internet och big data erbjuder mot ett obehagligt övervakningssamhälle.
– I Sverige har vi en tradition av öppenhet där tillgång till det här datat skulle kunna vara en del av demokratin. Samtidigt måste den personliga integriteten bevaras. Just nu finns det inga riktlinjer och lagar, på sikt kan det hämma teknikutvecklingen.
Inte bara smart
Saker som kan kommunicera med nätet kallas oftast för smarta. Men Kristina Höök är närmast allergisk mot uttryck som ”det smarta hemmet”.
– Det borde vara ett vackert hem, eller ett roligt hem eller varför inte ett slappt hem?
Interaktiva Institutet har till exempel skapat en lampa som ändrar form och blir vackrare när man förbrukar mindre energi i hemmet. Kristina Höök tror snarare på den här typen av intressanta och framförallt estetiska applikationer som gör det roligt att vara hemma och samtidigt ger energimedvetenhet.
– Våra saker är en del av vårt identitetsskapande, en del av vår kultur. Jag skulle helst vilja se att vi gör dessa saker vackra och roliga också.
Människan och maskinen
Kristina Höök själv är mycket fascinerad över den mänskliga kroppen. Hon och hennes team har redan utvecklat ett antal applikationer som till exempel analyserar och ger feedback på stressmönster. Just nu är hon involverad i ett projekt som handlar om att öka förståelsen av sina egna kroppsliga reaktioner. Detta kan vara av betydelse efter långvarig smärta eller en skada eller bara för att kunna njuta mer av sin kropp och vara mer lekfull. Själva grundforskningen handlar om att studera interaktionen mellan rörelse och feedback, produkten skulle till exempel kunna vara en kroppsdräkt av interaktiva textilier eller andra sorters feedback som till exempel ljud eller ljus.
– Genom riktad feedback blir det enklare och roligare att göra rörelserna, genom uppkoppling mot sociala medier och internet blir det sedan också av att man gör övningarna.
Nya material och en ökad digital interaktion kommer att göra det mesta möjligt, Kristina Höök värnar än en gång hon om öppenheten och demokratin.
– Om 10-15 år kommer vi att vara väldigt uppkopplade och då är det viktigt att vi har valt det samhället vi vill ha, därför är det viktigt att vi för en allvarlig debatt om sakernas internet nu.
Mobilen spelar en viktig roll
Kristina Höök började forska redan 1998 kring mobila tjänster. Då trodde man mycket på olika smarta saker som skulle prata med varandra i ett lokalt nätverk. Istället blev det så att sakerna pratar med mobilen, som vi ständigt bär med oss, och med nätet. Molnet för lagring av data blev en självklar konsekvens.
– Smartphones spelar en viktig roll i utvecklingen av sakernas internet. Det förstod vi inte riktigt för 20 år sedan, säger Kristina Höök.
Redan 2008 fanns mer saker än människor uppkopplade på nätet, man uppskattar att ungefär 50 miljarder saker kommer att vara uppkopplade år 2020.
Sakernas internet
Viktiga komponenter:
- Sensorer (någonting som registrerar input) för att känna av input (allt ifrån hjärtslag, rörelse, bullernivå, luftföroreningar)
- Aktuatorer (någonting som ger output) som ger feedback i form av vibration, ljud, ljus
- Uppkoppling mot nätet och datamolnet
- Big Data utgör alla digital lagrad information och kan därmed koppla ihop olika typer av information
Vad är det för saker?
Det kan vara allting med en sensor och uppkoppling mot nätet
- Smarta telefoner, surfplattor, klockor
- ”Wearables”, saker man har på kroppen som till exempel hälsoarmband eller en liten kamera som dokumenterar vardagen
- Saker i hemmet som gör oss medvetna om energiförbrukning
- Sensorer som mäter luftförorening, bullernivå, trafik mm
- Elnätets knytpunkter
- Parkeringsplatser
- Bilar
- Maskiner såsom grävmaskiner, skogsmaskiner, eller hela fabriker
Av Natalie von der Lehr