Lärar- och forskartjänster tillsätts oftast internt på svenska lärosäten. Det här riskerar att få effekter på bland annat forskningskvalitet och mångfald inom akademin.
Publicerad:
Uppdaterad:
Över hälften av högskolans lärare och forskare har disputerat vid det lärosäte de anställs vid. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet.
– En hög intern rekrytering kan innebära både att man inte hittar den bästa kompetensen och att internationaliseringen minskar. Vi håller med Vetenskapsrådet om att detta är ett problem för forskningens kvalitet och genomslag i samhället, säger Andreas Nyström, ombudsman inom statlig sektor hos Naturvetarna.
Ökad rörlighet mellan akademi, näringsliv och andra organisationer är en prioriterad fråga för Naturvetarna. Förbundet ser också att det finns ett problem med att tjänsterna inte blir utlysta, vilket i förlängningen riskerar att minska mångfalden inom akademin.
– Om lärosätena hade som norm att utlysa tillsvidareanställningar öppet och transparent skulle det öka tryggheten och fler skulle våga byta jobb inom akademi, säger Andreas Nyström.
Vetenskapsrådets rapport visar att de större lärosätena har en högre grad av intern rekrytering än de mindre. Rekrytering av personer med utländsk doktorsexamen är högst inom naturvetenskap, knappt 30 procent.
– Internationell forskningserfarenhet ses som en merit. Det borde även erfarenhet från andra lärosäten och privat sektor göra. Om man har en bredare rekryteringsbas får man en högre forskningskvalitet, säger Andreas Nyström.
Bilden i VR:s rapport stämmer med den undersökning som förbundet gjorde för några år sedan.
Text: Anna Norberg