Naturvetare har följt i geologiprofessor Karl Karlstroms fotspår och besökt nationalparkerna Death Valley, Grand Canyon och Petrified Forest i sydvästra USA. Amerikanska National Park Service firar hundra år i sommar.
Publicerad:
Dånet från de två lågt flygande stridsflygplanen är öronbedövande trots att jag sitter i en bil med stängda rutor. Jag har precis kört in i Death Valley nationalpark och piloterna från den närbelägna militärbasen har uppenbarligen bestämt sig för att skoja med föraren i den minimala hyrbilen.
Med hjärtat i halsgropen kör jag vidare i det mäktiga ökenlandskapet. Death Valley i östra Kalifornien är en av USA:s 59 nationalparker och delstatens största. Förutom livsfarliga djur som skallerormar, pumor och skorpioner är parken också ökänd för de heta sommarmånaderna.
Hetast på jorden
Den 10 juli 1913 uppmätte amerikanska myndigheter här 56,7 grader Celsius vilket fortfarande är den varmaste lufttemperatur som någonsin uppmätts på jorden. En forskare som har spenderat mycket tid i Death Valley och andra amerikanska nationalparker är svenskättlingen Karl Karlstrom, geologiprofessor vid University of New Mexico.
– Death Valley är speciellt eftersom det bara går att utföra fältarbete i dalen under de svalare vintermånaderna. Vår forskning här visar bland annat hur jordskorpan i Death Valley är äldre än någon annanstans i sydvästra USA, berättar Karl Karlstrom.
Star Wars
Spektakulära bergsformationer står högt upp på turisternas att-göra-lista i Death Valley. Det säregna landskapet fick regissören George Lucas att spela in flera scener till Star Wars-filmerna här, bland annat nära besöksmålet Artist’s Palette.
Här inträffade en av Death Valleys mest våldsamma vulkaniska perioder och olika metaller i berget som oxiderats färgar landskapet grönt, violett och rött. På andra sidan bergstopparna ligger Zabriskie Point där den franske filosofen Michel Foucault i ett LSD-rus 1975 var med om ”sitt livs största upplevelse”.
Grand Canyon är ett av de mest åtkomliga och samtidigt kompletta geologiska laboratorierna på jorden.
Unik geologi
Fåror av eroderad lersten har skapat ett böljande landskap som bjuder upp till ett enormt skuggspel under morgontimmarna. Efter några dagar i ökenhettan åker jag vidare mot Grand Canyon i nordvästra Arizona som årligen besöks av cirka fem miljoner personer. Även om jag sett mängder av bilder av den berömda kanjonen slås jag av den hisnande utsikten. Grand Canyon är den plats som Karl Karlstrom ägnat merparten av sin forskning. I mer än trettio år har han studerat nationalparkens unika geologi.
– Grand Canyon är ett av de mest åtkomliga och samtidigt kompletta geologiska laboratorierna på jorden. Jag tröttnar aldrig på att försöka förstå platsen, det är ett sådant ställe som kryper under huden på dig, säger Karl Karlstrom.
3,3 miljarder år på nacken
Eftersom han växte upp i Flagstaff bara en timmes bilresa från dalgångens södra sida, var det naturligt att spendera mycket av sin ungdom i nationalparken. Som geologistudent och senare professor bara ökade hans intresse för Grand Canyon.
– Mitt största bidrag till forskningen handlar om att göra mycket mer exakta dateringar av Grand Canyons stenar och landskap. Några av våra tidsbestämningar går 3,3 miljarder år tillbaka och jorden i sig är 4,5 miljarder år gammal så här finns en stor del av planetens historia samlad. All min forskning kretsar kring tid, säger Karl Karlstrom.
Ett decennium spenderade han på formationen Vishnu Basement Rocks för att studera hur den nordamerikanska kontinentalplattan formades. Nästa årtionde ägnade han åt de sedimentära lagren i Grand Canyon Supergroup som innehåller information om hur superkontinenten Rodinia sattes samman och bröts upp.
Delar forskarvärlden
De senaste tio åren har Karl Karlstrom fokuserat på den pågående lyftningen av Coloradoplatån samt att åldersbestämma Grand Canyon. Mysteriet kring Grand Canyons ålder och skapelse har nämligen delat forskarvärlden i mer än 140 år. Är kanjonen 70, 20 eller ”bara” sex miljoner år gammal? År 2014 publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience en artikel av Karl Karlstrom som argumenterar för att Grand Canyon både är äldre och yngre på samma gång.
Enligt forskarnas modell skars en äldre del av kanjonen ut av en norrgående flod för 70 miljoner år sedan. Ett annat parti gröptes i sin tur ur för 25 till 15 miljoner år sedan av en flod från nordväst.
– Men sitt nuvarande utseende fick Grand Canyon av Coloradofloden under de senaste sex miljoner åren. Ungefär ett pappersark om året, 0,15 millimeter, har avlägsnats av floden. Geologisk tid är en stark multiplikator, säger Karl Karlstrom.
Förstenade trästockar
Fem timmars bilresa österut nära gränsen till New Mexico ligger nationalparken Petrified Forest som också är känd för sin speciella geologi. Här växte stora skogar under dinosauriernas tid för 250 miljoner år sedan. Med tiden dränktes träden i vatten och i leran förstenades trästockarna som nu ligger skimrandes på marken i regnbågens alla färger. I Petrified Forest har Karl Karlstrom studerat bifloden Lilla Coloradofloden och dess inverkan på området som en del i undersökningen av Grand Canyons ålder.
– Som du vid det här laget förstås älskar jag att arbeta i sydvästra USA. Jag tror att turisterna initialt lockas hit av nationalparkernas biologi med alla vilda djur, men att det är de geologiska landskapens storslagenhet som har en mer långsiktig påverkan på folk, säger Karl Karlstrom.
Solen börjar gå ner och det har blivit dags att lämna Petrified Forest. Jag blickar ut över det Marslika stenlandskapet och kan bara hålla med Karl Karlstrom, den här vyn kommer jag aldrig att glömma.
Text och foto: Jonatan Jacobson
