Ett av 2015 års nyord var faktaresistens. Ordet står för ett förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning. Den egna uppfattningen grundas i stället på annat, inte sällan konspirationsteorier eller inskränkt grupptänkande.
Publicerad:
Uppdaterad:
Språkrådet och Språktidningens nyordslista sätter genom sitt val av faktaresistens fingret på en allvarlig och negativ strömning i samhället. Faktaresistensen har synts i etablerade nyhetsmedier, i politiska debatter, på jobbet och vid köksborden.
Under 2015 diskuterades så skilda ämnen som till exempel migration, våld, gmo och ekologisk odling ofta i ett uppskruvat känslomässigt tonläge av politiker, opinionsbildare, journalister och företagsledare, men utan att alltid vara förankrat i vad vi faktiskt vet. Eller kanske snarare, med ett enkelspårigt faktaurval.
Ett exempel på faktaresistens är oförmågan att se att våldet i samhället generellt sett minskar, samtidigt som gängkriminalitet och grov brottslighet är ett växande problem. Allt färre mördas i Sverige, samtidigt som det blivit vanligare att människor skjuts ihjäl i uppgörelser mellan kriminella.
Faktaresistensens leder till att vi inte inser att de mycket allvarliga problemen med gängkriminalitet kan existera samtidigt som våld och mord i de flesta andra sammanhang minskar.
När debatten blir skev fattas besluten på oklara grunder och tilliten i samhället minskar. Kanske kan det vara därför populistiska partier har medvind och förtroendet för politiker och journalister minskar.
För att minska faktaresistensen och öka tilliten krävs det mer av många. Det behövs kunniga och engagerade lärare i skolan. Det behövs pålästa och självständiga journalister, redaktörer och publicister. Vi behöver utbildade och insatta politiker. Vi behöver företagsledare med kunskap och kompetens.
I år fyller tidskriften Forskning & Framsteg 50 år. När tidningen startades 1966 existerade inte ordet faktaresistens. Det var en tid av tro på fakta och forskning. Det var under höjdpunkten av de så kallade rekordåren och det mesta gick framåt och uppåt.
Jag hoppas på en renässans för denna starka önskan om rationalitet. En grundsyn att forskning och systematiska studier ökar vår samlade kunskapsmassa vilket leder till att vi kan fatta kloka beslut.
Sedan starten har Forskning & Framsteg skrivit om nya forskningsrön och vetenskapliga resultat med stark samhällsrelevans. Detsamma gäller tidningen du nu läser – Naturvetare – som delar samma vetenskapliga grundsyn. Det är vårt bidrag för att minska faktaresistensen.
Vad tänker du göra?
Av Patrik Hadenius, chefredaktör för Forskning & Framsteg och Språktidningen