Johan Kuylenstierna var med på klimatmötet i Paris, som blev ett bra avstamp för framtiden. Han jobbar för att miljö och politik ska hänga ihop, att de politiska besluten ska grunda sig i vetenskap.
Publicerad:
Uppdaterad:
– För fem-sex år sedan var det otänkbart att vi skulle kunna begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Men i dag finns tekniska lösningar inom energiområdet och en optimistisk syn på den fortsatta utvecklingen, säger Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm environment institute, SEI.
Han deltog under klimatmötet i Paris på flera av SEI:s egna seminarier, men passade också på att träffa olika partners, politiker och företagsledare.
– Mitt intryck är att klimatförhandlingarna var mycket positiva och konstruktiva. Men, det var också tydligt att frågor som är känsliga inte riktigt går att få in i förhandlingsprocessen. Avtalet ger oss en ram, men det finns mycket kvar att göra för att verkligen översätta denna till konkreta åtgärder.
500 miljarder
För att lyckas med klimatmålen behöver vi bland annat ställa om våra energisystem. I dag finns bra alternativ till fossila bränslen, som också gör att snabbt växande ekonomier kan välja förnybar energi i stället för att låsa sig vid fossila lösningar.
– Men den ekonomiska balansen behöver förbättras. I dag läggs i storleksordningen 500 miljarder per år på olika typer av stöd till fossila bränslen. Det är ungefär fem gånger mer än stödet till förnybart. Fossil energianvändning måste också betala sina kostnader för miljö- och hälsopåverkan, till exempel med någon form av internationell avgift på koldioxid.
Han tycker också att det behövs politisk långsiktighet för vilka energisystem man vill ha, för att få satsningar på teknikutveckling för transportsektorn. För att kunna hitta nya lösningar i framtiden är den naturvetenskapliga grundforskningen också viktig.
– Vi behöver fortsatt forskning för att förstå jordens system. Vi har en bra grundläggande kunskap om hur klimatsystemet fungerar, men det finns så otroligt många olika samverkande mekanismer mellan till exempel atmosfären, haven och markförändringar.
Viktiga ekosystem
Johan Kuylenstierna talar om hur vi behöver förändra vår syn på och hur vi använder våra resurser, som vatten, livsmedel, biomassa och återanvändning av material. Olika länder har olika förutsättningar, men gemensamt är att vi behöver använda resurserna mer effektivt, dela på dem och inse att de i många fall är begränsade.
Han återkommer ofta till hur viktigt det är för naturvetare att kommunicera sin forskning. Till exempel för att förklara konsekvenser av att arter försvinner och hur viktiga ekosystemen är för vår matproduktion. Det är också en utmaning att förklara forskning och den okunskap som fortfarande finns på ett sätt som gör att det ändå går att fatta politiska beslut.
– Annars finns det en risk att man tänker att "Vi kan vänta med att göra något tills vi vet". För att hantera klimatförändringarna måste vi förstå både hur naturvetenskapen och hur samhället och politiken fungerar.
Renässans för naturvetenskapen
Han vill se en mix av samhällsvetenskap och naturvetenskap i forskningen. Lika viktigt är att olika naturvetare samverkar mer med varandra.
Hans bakgrund som geovetare och naturgeograf är till nytta i arbetet med hållbar utveckling på alla nivåer. Naturgeografins koppling till samhället är viktig eftersom han ofta arbetar i multidisciplinära miljöer.
– Jag ser det som en renässans för naturvetenskapen att den kan kopplas till de stora samhällsutmaningarna. Den har en viktig funktion för att hitta framtida lösningar för hållbara städer, energisystem och livsmedelssystem.
Johan Kuylenstierna
|
