Vi listar tio utmaningar som har sin lösning i naturvetenskapen. Här beskriver vi de problem som världen står inför. Den allt överskuggande utmaningen är att
klara 1,5-gradersmålet, som bland annat hänger ihop med den biologiska mångfalden.
Publicerad:
Uppdaterad:
1. Livsmedelssäkerhet – hållbart jordbruk
Att försörja en växande befolkning med mat, samtidigt som allt fler äter animalier, är en nöt att knäcka. Skördarna i Afrika och på vissa håll i Asien kan öka utan att äventyra den långsiktiga bördigheten. Kossor har en plats även i framtiden, men de måste bli färre. Mindre kemikalier, förnybara gödselmedel och att sluta kretsloppen mellan stad och land, är andra utmaningar.
2. Hälsa och medicin
Alzheimer ökar i takt med att vi blir allt äldre. Hur få med industrin på noterna när akademin satsar? Till exempel la Astra Zeneca ner sin forskning på alzheimer. I dag finns inga behandlingar och att utveckla nya är komplext och tidsödande. Andra utmaningar är antibiotikaresistens, cancer, malaria, reumatism, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
3. Rent dricksvatten
Dricksvatten har koppling till klimatförändringarna och avsmältning av glaciärer, som utgör en viktig färskvattenkälla i många länder. Konkurrensen om vatten är en källa till konflikter, där uttaget till bland annat bevattning inte är hållbart. Långvarig torka i Kalifornien och Australien ställer problemet på sin spets.
4. Hållbara städer
Det är inte bara i världsstäder som Peking som folk bär mask för att skydda sig mot luftföroreningar. Kolförbränning i kombination med allt fler bilar som trängs i stadsrummet tränger undan gröna lungor. Översvämningar i spåren på klimatförändringar blir vanligare, liksom smittspridning av bakterier, virus och parasiter.
5. Energi, återvinning och förnybara material
Kolanvändningen fortsätter att öka i världen, samtidigt som traditionellt byggande i stål och betong inte förändras. Vårt konsumtionsmönster med slit och släng gör miljöavtryck. Mer behöver återvinnas av till exempel mobiltelefoner och kläder, men även att öka deras livslängd. Naturligt råmaterial i all ära, men tillgången är begränsad.
6. Pandemier
Minns svininfluensan, fågelinfluensan och sars som satte skräck i en hel värld. Ebola gör sig ännu påmind. 70 procent av alla infektionssjukdomar går från djur till människa, så kallade zoonoser. De ökar när vi blir fler människor på jorden och när den biologiska mångfalden utarmas. Många pandemier startar i megastädernas utkanter där tamdjur och människa lever sida vid sida.
7. 1,5 grader
1,5-gradersmålet är den allt överskuggande utmaningen för mänskligheten. Parisavtalet har lagt en grund som i stort sett alla världens länder är med på. Nu väntar en tid av verkstad, att gå från ord till handling. Den globala utsläppskurvan ska böjas så snabbt som möjligt. Till 2050 ska utsläppen minska snabbt för att man därefter ska nå balans mellan utsläpp och kolinlagring.
8. Hållbart skogsbruk
Skogsbruket är en nyckel för att uppnå klimatmålet. Produktionen i Sverige och Europa kan öka ytterligare, men med risk för att äventyra den biologiska mångfalden. Globalt är utmaningen att stoppa nedhuggningen av regnskog för att bereda mark för beten och odling av bland annat palmolja. Nya biomaterial, bränslen och att bygga i trä är framtiden.
9. Biologisk mångfald
Planetens uppvärmning förändrar ekosystemen, med korallrev och isbjörnar som försvinner. Arktis drabbas först och förändringarna går så snabbt att vetenskapen inte hänger med i svängarna. I förlängningen drabbas matförsörjningen när mångfalden utarmas. Även förmågan att motstå förändringar, resiliens, försämras med mindre mångfald.
10. Hållbara hav
Haven har en buffrande förmåga (som kan ha nått sin topp) mot klimatförändringar genom att fånga upp koldioxid med försurning som följd. Det tillsammans med varmare hav har gjort att populationerna av marina däggdjur, fåglar, kräldjur och fiskar i snitt halverats sedan 1970-talet. Och många viktiga livsmiljöer, som till en del utgörs av korallrev, fortsätter att försvinna. Havets ekosystemtjänster, som värderas till 21 000 miljarder kronor årligen, drabbas. Mikroplaster är ett annat problem.
Det här behöver göras!
Många av de framtida utmaningarna har sin lösning i naturvetenskapen. Här visar vi vad som behöver göras för att klara dem. Att planeten inte värms upp med mer än 1,5 grader är en ödesfråga.
1. Livsmedelssäkerhet – hållbart jordbruk
Skördarna kan höjas i delar av världen där jordbruket går på lågvarv. Slut kretsloppet mellan stad och land för att ta till vara näringsämnen, som den ändliga resursen fosfor. I det ligger att utveckla system för jordbruk som inte förorenar hav och vattendrag. Den långsiktiga bördigheten måste säkras, vilket bland annat handlar om att bygga upp förråden av organiskt material. Att använda antibiotika i förebyggande syfte i djuruppfödningen hör inte hemma i ett hållbart samhälle. Det mesta talar för att människor i västvärlden måste minska konsumtionen av kött. Detta för att maten ska räcka till en växande befolkning och för att minska klimatavtrycket.
2. Hälsa och medicin
Forskning och innovation på komplexa områden som inte genererar vinster direkt. Alzheimer och antibiotikaresistens är sådana exempel. Här hemma gäller det att säkra kompetensen och få unga att satsa på naturvetenskap och medicin. Utveckla Sveriges unika ställning i produktionen av miljövänliga läkemedel, där till exempel Astra Zeneca har järnkoll på sina utsläpp. Det behövs också fler medelstora life science-företag. Samverkan mellan akademi, sjukvård och industri måste bli bättre, liksom mobiliteten. Larm om antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare. Här behövs läkemedel med nya verkningsmekanismer. Positivt att Uppsala universitet startar ett antibiotikacentrum som är tänkt att bli en internationell kunskapsresurs.
3. Rent dricksvatten
Jordbruket slukar enorma mängder färskvatten. Här behövs en bättre hushållning och återanvändning. Mycket finns att göra för att förstå hydrologin och vattnets flöden. Lika viktigt är att komma överens om en hållbar förvaltning av vatten. Glädjande att 89 procent av världens befolkning har tillgång till rent dricksvatten.
4. Hållbara städer
Färre bilar genom ett smartare resande ger plats för fler bostäder och mer grönska. Träd i staden ger både renare luft och dämpar värmen heta sommardagar. Natur i städer har också förmåga att samla upp stora regnmängder. Även gröna tak och andra biologiska lösningar på tekniska problem har en given plats i den hållbara staden.
5. Energi, återvinning och förnybara material
Att ställa om transportsektorn från 85 procent fossilberoende till fossilfrihet kräver mer forskning kring resurs- och energieffektivitet. Om vind, sol och biobränslen ska ersätta olja, kärnkraft och kol behövs forskning över hela det förnybara, liksom hur kraftsystemet ska regleras. Utveckla system för att i högre grad återvinna sällsynta jordartsmetaller, som bland annat finns i mobiltelefoner.
6. Pandemier
Ett förbättrat varningssystem krävs vid utbrott av infektionssjukdomar för att förhindra smittspridning. Viktigt också att kunna upptäcka smittan i ett tidigt skede och ha en handlingsplan och beredskap för eventuella utbrott. En av de viktigaste åtgärderna vid en eventuell pandemi är att utveckla vaccin så snabbt som möjligt. Idealet är att starta det arbetet så fort en ny farlig influensatyp upptäcks, och alltså inte vänta tills de första dödsfallen inträffar.
7. 1,5 grader
Det behövs en global kraftsamling för att hejda planetens uppvärmning. Miljöteknik, förnybara material, satsning på sol, vind och bioenergi, återvinning, högre energieffektivitet är några exempel vid sidan av att bevara och återskapa ny regnskog. Ett hållbart jordbruk som tar upp koldioxid i stället för att tillföra är nödvändigt.
8. Hållbart skogsbruk
Det mesta talar för att uttaget av skogsråvara måste öka om vi ska få mer biobränslen och förnybara material. Här behövs mer forskning för att öka tillväxten utan att äventyra den biologiska mångfalden och andra miljövärden. Ett sätt är att skydda mer skog än vad som görs i dag i Sverige och utveckla metoder för hög biologisk mångfald i produktionsskogar. Skövling av regnskog måste upphöra.
9. Biologisk mångfald
Förändringarna av de ekologiska processerna går nu så snabbt att forskningen inte hinner med. Orsaken stavas klimatförändringar, som inte får rusa iväg okontrollerat. Ekonomiska styrmedel kan behövas i jord- och skogsbruket för att få fler hagar, betesmarker och naturskogar som rymmer många arter. Även i haven och vattendragen måste man utveckla system som gör att antalet arter och populationer inte utarmas.
10. Hållbara hav
Att få till stånd en samlad förvaltning av haven är en nyckel där många aktörer är inblandade. Baltic Sea Action Plan är ett sådant exempel. Målet är att Östersjön ska få en god miljömässig status 2021, vilket bland annat innebär att utsläppen av kväve och fosfor ska minska. Blå tillväxt är en långsiktig strategi som ska stödja hållbar tillväxt i haven som helhet. Förbud mot mikroplaster i kläder och i hudkrämer bör ingå i en sådan strategi.
Palle Liljebäck
chefredaktör
Kommentarer
Anna Norberg, skribent Naturvetarna 2016-02-09
Hej Mattias! Tack för dina synpunkter. Du har helt rätt i att vi är ett partipolitiskt obundet fackförbund. Vi har valt att ta upp ett antal utmaningar för en hållbar framtid i det senaste numret av tidningen. Syftet är att lyfta fram naturvetenskapens roll för att lösa utmaningarna.
Vi kunde ha varit tydlligare med att kärnkraft är något annat än fossila bränslen. Artikelförfattaren kan svara lite mer utförligt angående detta när han är åter från ledighet i slutet av veckan.
Mattias Lantz 2016-02-06
Ni pratar om utmaningarna, inte minst klimatfrågan dyker direkt eller indirekt upp i flera punkter, och i de relaterade dokumenten upprepas 1,5 graders uppvärmning som ett mål. Samtidigt skriver ni i punkt 5 på listan över vad som ska göras: "Om vind, sol och biobränslen ska ersätta olja, kärnkraft och kol behövs forskning över hela det förnybara..." Varför denna formulering, varför bunta ihop kärnkraft med de fossila bränslena på det sättet? Det råkar i Sverige vara det mest klimatvänliga alternativet (se Vattenfalls ISO-certifierade livscykelanalys, det kan se annorlunda ut på andra ställen). Jag trodde Naturvetarna var opolitiska. Det finns en hel del människor i Sverige som ogillar kärnkraften (70% av Sveriges befolkning accepterar dock den kärnkraft vi har idag) men det är ingen ursäkt för att ni ska låta bli att vara sakliga och få det att låta som om kärnkraft är ett av de fossila bränslena. Ska vi klara av klimatutmaningen på global skala så blir det mycket svårt att göra det om man som i Tyskland och kanske Sverige börjar med att ta bort ett av de mest klimatsmarta alternativen. 86% av världens energiförsörjning är ännu fossil, utmaningen är enorm.