När lönerna sätts som det är tänkt?

Löneprocessen har inte alltid fungerat på länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Fram till för tre år sedan hade vi en eländig process. Vi skällde på arbetsgivaren som inte lyckades hålla den överenskomna tiden, säger Sten Wolme, ordförande för Sacoföreningen.

Enligt löpande avtal ska lönerevisionen ske 1 oktober varje år.

– Arbetsgivaren insåg att vi inte kunde ha det på det viset. Vi sa: "Lönen är en för viktig fråga för att slarvas bort. Se till att sköta löneprocessen".

Det gav resultat. Till saken hör också att personal på arbetsgivarsidan har bytts ut.

– Nu har vi en personalchef och andra företrädare för arbetsgivaren som vill utveckla löneprocessen. I grunden finns en samsyn på hur den ska gå till.

Motivering

I staten är det lönesättande samtal som gäller. Alla medarbetare ska få chans att argumentera för sin lön med lönesättande chef. I det ligger att få en motivering till årets lönehöjning och vad som förväntas av medarbetaren för att kunna höja sin lön kommande år.

– Alla är förstås inte nöjda, en del tycker att det begränsade löneutrymmet är uppgjort på förhand. Lönefrågan är laddad, säger han och konstaterar ändå att allt färre lönesamtal behöver göras om på grund av oenighet.

Han är inte beredde att backa från den lönemodell som tillämpas på länsstyrelsen.

– Vi står fast vid den här modellen, som jag menar gynnar akademiker. För att trimma processen ytterligare har vi gjort en partsgemensam uppföljning av resultatet. Men det är inte min roll att bedöma individers prestationer och till vilken nytta de har varit för verksamheten.

Rustar cheferna

Sten Wolme och styrelsen i Sacoföreningen tittar på om processen har funkat och om man har pratat om rätt saker i lönesamtalet. Lika viktigt är att medarbetaren upplever att de har fått ett bra bemötande.

– Vi har vill rusta cheferna för att bli duktiga och trygga i rollen som lönesättande chefer. Många är redan där, medan andra har en del att lära, säger han realistiskt.

Däremot är han inte nöjd med utfallet för akademikerna och har ett tydligt budskap till arbetsgivaren.

– ST:s avtal, som har en procentsats, är tillgodosett. Men det gäller inte för Sacos avtal som inte har någon procentsats. ST:s golv blir vårt tak, vilket blir helt fel.

Han kommer tillbaka till att lönen ska spegla prestation och den nytta som medarbetarna bidrar med.

– Den synen på löner skulle gynna Sacos medlemmar i den kunskapsorganisation som länsstyrelsen är. Det ska vara möjligt att göra lönekarriär även om man inte blir chef eller byter tjänst. En för låg ingångslön hänger tyvärr med under karriären.

– Vi har låtit göra en lönekartläggning, som visar att många äldre har en dålig löneutveckling. Oförklarad löneskillnader mellan män och kvinnor rättas till.

Gynnar naturvetare

Premieras de som gör ett bra jobb?

– Ja, till viss del tycker jag det. Däremot kan det vara så att den här lönemodellen missgynnar de som är lite blyga och inte talar för sig så bra.

Han är ändå övertygad om att Sacos lönemodell gynnar de runt 250 naturvetare och 200 övriga akademiker i Västra Götaland, som har kontor på flera orter, bland annat i Göteborg och Vänersborg, där länsmiljöingenjören Sten Wolme sitter.

Hur gick det då senast?

Förra året höjde Sacos medlemmar sina löner med i genomsnitt några tiondelar mer än ST:s och nådde 3,58 procent.

Hur tycker du att löneprocessen fungerar?

Annika Lundahl, handläggare miljötillsyn

– Cheferna har små möjligheter att göra något eftersom löneutrymmet är så litet. Jag tycker ändå att lönesamtalen fungerar bra. Min chef har mandat att sätta lön och vet vad jag presterar. Ingångslönen är jätteviktig, det tar lång tid att få upp en för låg lön. Så det gäller att som nyanställd komma in på rätt lönenivå.

Karin Olsson, samordnare av IT-stöd

– Jag har fått gehör för mina synpunkter och har kunnat argumentera för min sak. Det har hänt att vi har varit oense i lönesamtalet, men vi har kommit överens. Jag har också fått veta vad jag ska göra för att kunna höja min lön.

Anna-Karin Davidsson, länsmiljöingenjör

– Jag tycker att goda prestationer och den nytta man bidrar med till verksamheten speglas ganska bra i lönekuvertet. Utrymmet är dock rätt litet, så det är inte mycket att förhandla om. Efter 24 år här har jag kunnat höja lönen genom att byta arbetsuppgifter och hela tiden utvecklas. Det finns en tydlighet om vad man som medarbetare behöver göra för att höja sin lön.

Så tycker chefen:

Ulrika Samuelsson, chef för miljöskyddsavdelningen på länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Löneprocessen fungerar bra och har funnit sina former. Vi är överens med Sacoföreningen hur den ska gå till.

Kan ni premiera de som gör goda prestationer?

– Kanske inte i tillräcklig utsträckning eftersom löneutrymmet är begränsat. Det är svårt att lyfta någon på ett år, då kan det vara idé att ha en långsiktig plan för en nivåhöjning.

Kan ni påverka löneutrymmet?

– I budgeten får vi inte full ersättning för lönehöjningar. Om vi väljer att lägga pengar på större lönehöjningar måste vi minska på något annat.

Vilka är utmaningarna?

– Vi har många duktiga medarbetare som delar på ett begränsat utrymme. Konkurrensen från privata sektorn är en annan utmaning, där vi försöker hålla jämna steg lönemässigt, men vi lyckas inte alltid.

Får cheferna utbildning om löneprocessen?

– Ja, varje år har vi en genomgång hur processen ska gå till och om några speciella satsningar ska göras på någon grupp som till exempel har halkat efter.

Får medarbetarna veta vad som förväntas av dem för att kunna höja sin lön?

– Ja, i lönesamtalen försöker vi vara tydliga med vad som krävs framåt för att höja lönen.