Allt fler blir anställda tillsvidare på Stockholms universitet. Nu finns en policy för det, vilket bidrar till att de blir mer attraktiva som arbetsgivare. På köpet har mobiliteten bland forskarna ökat.
Publicerad:
Uppdaterad:
När Astrid Söderbergh Widding tillträdde som rektor för Stockholms universitet, SU, för tre år sedan var det sämst i klassen. Av alla lärosäten i landet hade SU högst andel anställda med tidsbegränsade anställningar. 40 procent av forskarna och lärarna hade sådana anställningar.
Så får det inte vara, tänkte hon och tillsatte en utredning som utmynnade i flera konkreta beslut. Det kanske skarpaste var att alla forskare som har medel för längre än två år blir tillsvidareanställda, vilket de flesta forskare har.
– Det har lett till ett tydligt trendbrott med färre tidsbegränsade anställningar. För lärare har andelen minskat från ca 25 till 22 procent, för forskare är minskningen lite mindre, men då är även postdoks inräknade.
Mental förändring
Man har också satsat på att tydliggöra anställningsformerna och att inte stapla visstidsanställningar ovanpå varandra.
– Det har gjort att färre går på visstid. De behövs för att täcka upp tillfälliga behov, men det ska ske reglerat under ordnade former. Vi har också sett över rekryteringsprocesserna så att de inte drar ut på tiden.
Inte minst viktigt är att det har skett en mental förändring bland prefekterna, vilket bidrar till att fler blir anställda tillsvidare.
– Tidigare fanns en överdriven försiktighet i bedömningen av ekonomin. Nu vågar man lita på att de externa medlen fortsätter att komma in. Några bakslag har hittills inte noterats.
Transparens
Den nya tryggheten har gjort det lättare att rekrytera forskare externt. Transparens i rekryteringsprocessen där tjänsterna utlyses i konkurrens bidrar också.
– Att rekrytera personal är de viktigaste besluten vi fattar. Därför har vi stort fokus på tydliga karriärvägar och trygghet i anställningen. Det menar jag ger högre kvalitet i forskningen.
SU ligger steget före den utredning om forskarkarriär som överlämnades till forskningsministern sista veckan i mars. Här tillämpas redan meriteringsanställningar i ett karriärsystem, motsvarande tenure track-modellen.
– Det fungerar bra och vi har fått många sökanden i stor konkurrens. Tjänsterna som biträdande lektor är tidsbegränsade under fyra år med rätt till prövning för befordran.
Hur många går vidare och blir tillsvidareanställda?
– Det vet vi inte än, men det vore ett misslyckande om färre än hälften blir det. Däremot kan inte alla räkna med det.
Mobiliteten gynnas
Med glädje konstaterar Astrid Söderbergh Widding att internrekryteringen har minskat. Fler kommer från näringslivet och från andra lärosäten.
– Vi har ett karriärsystem som gynnar mobiliteten. Av de rekryteringar inom naturvetenskap som har gjorts av biträdande lektorer, universitetslektorer och professorer sedan juli 2015 är de flesta externt rekryterade.
Av 64 läraranställningar inom naturvetenskaplig fakultet under de senaste fem åren kommer 18 från SU, 15 från annat svenskt lärosäte/arbetsplats och 31 från utländskt lärosäte/arbetsplats.
Mer statistik: 40 av dem har annat modersmål än svenska och 21 är kvinnor.