Biologiska läkemedel är på väg att bli större än de som bygger på mindre molekyler. Hur skiljer sig de olika verkningsmekanismerna åt och varför växer biologiska läkemedel?
Publicerad:
Uppdaterad:
Det finns redan idag ett sextiotal biologiska läkemedel på marknaden. De kan bland annat behandla många cancerformer som klassiska läkemedel inte klarar av. Det är en utveckling som lär fortsätta, men då som ett komplement till traditionella läkemedel. När det gäller till exempel ny antibiotika kan biologiska läkemedel inte konkurrera.
Verkningsmekanismen skiljer sig åt, där klassiska läkemedel inhiberar ett protein i kroppen. Ett sådant exempel är aspirin som inhiberar det enzym som skapar inflammation och smärta.
När det gäller biologiska läkemedel är det proteinet självt, till exempel insulin, som ges till patienter som inte själva kan producera insulin. Epo är ett annat exempel. Det ges till personer som inte själva kan skapa detta hormon som stimulerar bildningen av röda blodkroppar. Det medlet har missbrukats av idrottare i syfte att höja prestationen.
Något som har vuxit på senare år är antikroppar, som kroppen själv producerar. Men cancerceller är duktiga på att undgå kroppens eget immunförsvar. Därför kan mer målinriktade antikroppar ges till cancerpatienter, vars cancerceller kan brytas ner. Dessa målinriktade antikroppar har inte de biverkningar som bredverkande cellgifter har.
Cancerbehandling med antikroppar har visat sig vara mycket effektiv och kommer att växa i framtiden, då ett stort antal antikroppar är under evaluering just nu.
Jens Nielsen, professor, Systems and synthetic biology, Chalmers