Han vill se fler innovationer som når alla i vården

Ett av Anders Lönnbergs skarpa förslag ska genomföras redan vid årsskiftet. Det syftar till att skapa mer kapital till den tidiga forskningen.

– Genom ett upplägg, så kallad fond i fond-lösning, räknar vi med att få in mer riskvilligt kapital. Staten och privata investerare delar på risk och avkastning.

Det var i april förra året som regeringen utsåg Anders Lönnberg till nationell samordnare för life science. Tanken var att uppdraget skulle vara slutfört vid årsskiftet. Men så blir det inte.

– Det mesta talar för att vi fortsätter mandatperioden ut, alltså två år till. En motsvarande samordnare har tillsatts för ett fossilfritt Sverige med Svante Axelsson vid rodret.

Hönan och ägget

Vad som är hönan och vad som är ägget är svårt att veta, men flera positiva saker har redan hänt för svensk life science.

– Ett exempel är att antalet kliniska prövningar ökade förra året efter flera år av nedgång. Glädjande också med den investering som GE Healthcare har gjort i ett testlabb för biologiska läkemedel.

Anders Lönnberg berättar att Uppsala universitet och Karolinska institutet hänger på och ger deras studenter och forskare tillgång till det nya testlabbet.

– Här ser vi synergier där en obruten kedja skapas från ax till limpa. Efter kartläggning av proteiner på Scilife Lab kan nya läkemedel utvecklas med finansiering från Wallenbergstiftelserna. Dessa kan sedan testas på GE Healthcares nya anläggning.

Fler synergier

Han vill se mer av den typen av samordningsvinster. I det ligger att utnyttja den sammantagna labbkapaciteten.

– Astra Zeneca i Mölndal visar vägen genom att upplåta sina labb till externa forskare. Den gemensamma satsningen på ESS och MAX IV tvingar universiteten att samarbeta. De anläggningarna är också attraktiva för internationella forskare.

Han beskriver det som att det ena har gett det andra. Kanske det behövs en kraftsamling för att branschens aktörer ska sätta sig ned och tillsammans klara utmaningarna. För det är knappast så att Anders Lönnberg sitter och klurar själv på sin kammare.

– Vi jobbar nära de olika aktörerna i branschen: näringslivet (läkemedel och medicinteknik) akademin och sjukvården. Även utländska profiler som kan svensk life science är inkopplade, liksom Läkarförbundet och Forska Sverige, som i sin tur har många intressenter, bland annat Naturvetarna.

Öka mobiliteten

I Almedalen träffade han rektorer för landets universitet och pratade bland annat mobilitet och samverkan med näringslivet och sjukvården. För att få fart på det föreslår han vissa förändringar i bland annat meriteringen. Det ska ha ett meriteringsvärde att som forskare jobba utanför akademin.

– Akademin är med på noterna, men det krävs en översyn av ekonomiska ersättningar som pensioner och vissa förändringar i kollektivavtalen. Även högskoleförordningen måste ändras för att våra förslag ska kunna genomföras.

En annan del i Anders Lönnbergs uppdrag handlar om digitalisering, där en samordning behövs för att skapa en teknisk standard, vilket det kan komma att ställas krav på i upphandlingar. Det gör att journalsystem kan kopplas ihop med kvalitetsregistren.

Vilken betydelse får detta?

– Med ett gemensamt system för kommuner och landsting kan patienten följa och utvärdera sin egen behandling. Det ger också möjligheter till övervakning av patienter i hemmet och i sjukvården.

Hur säkrar man integriteten?

– Personliga uppgifter kan aldrig lämnas ut, istället är det resultat från olika behandlingar som kan sammanställas och därmed lättare utvärderas. Redan idag har forskningen undantag från det generella integritetsskyddet.

Folk gillar forskning

Han menar att patienter i allmänhet är positiva till forskning och utveckling om den kommer till nytta för andra människor i sjukvården.

Ett övergripande mål för den nationella samordnaren är att förbättra kvaliteten i sjukvården.

– I dag tar det 17 år för en ny behandling att nå 80 procent av patienterna. Sjukvården måste bli snabbare på att ta till sig nya innovationer och behandlingar. Politikerna delar vår uppfattning och Sveriges kommuner och landsting, SKL, har antagit en policy som säger att forskning är en del av sjukvårdens uppdrag.

Men tar inte det tid och resurser från vården?

– Det finns ingen motsättning mellan sjukvård och forskning. Forskning leder till effektivisering som alla får nytta av. Tvärtom ser jag tecken på att det är attraktivt för landstingen att locka till sig forskare.

Ett talande exempel är operation av gråstarr som tidigare innebar en vecka på sjukhus och stora personella resurser. I dag tar samma operation några timmar och sedan får patienten gå hem.

3 övergripande mål:

Bättre kvalitet i sjukvården.Korta tiden det tar för nya innovationer och behandlingar att nå alla patienter.Stimulera svenska innovationer och öka exportintäkterna från life science.