De pratar vetenskap så att folk förstår

Vem vill skriva forskningsrapporter som blir hyllvärmare? Mycket forskning når inte utanför akademins väggar och bara några få tar del av den.
Det vill institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) på Stockholms universitet ändra på. Därför inrättades en ny tjänst som vetenskapskommunikatör för snart ett år sedan.
Det har inneburit ett lyft för det som kallas för universitetens tredje uppgift vid sidan av forskning och utbildning. Mer forskning når nu ut via pressmeddelanden, sociala medier och bloggar.

Ger verktygen

Vetenskapskommunikatören Amanda González-Bengtsson jobbar närapå heltid med det uppdraget. Vid sin sida har hon fem forskare som på en mindre del av sin arbetstid är kommunikatörer.
– De flesta forskare inser att det här är viktigt. Det gäller att väcka frågan och inspirera, vilket bland annat är min roll, säger Amanda González-Bengtsson.
Hon och kollegan Angelica Chirico ger verktygen så att forskarna själva ska komma på när det är läge att twittra om en forskningsnyhet, skriva pressmeddelande eller göra både och.
– Har man väl startat och kommit igång så går det av bara farten. Det är ett enkelt sätt att få kunskap och inspirera varandra, säger Angelica Chirico, som jobbar med kommunikation på tio procent av sin heltid.

Hållbart fiske

Hennes fokus ligger på doktorandutbildningen, som handlar om marina reservat i havet utanför Kenyas kust. Utmaningen är att skapa ett hållbart fiske, där de lokala fiskebyarna ska kunna livnära sig på fiske utan att tömma havet på fisk. Målet är att få ett levande hav med koraller och sjögräs.
Samarbetet med lokala organisationer, NGO, och lokala fiskebyar är avgörande för att lyckas. Även kenyanska Havs- och fiskerimyndigheten är inkopplad.
– Det är roligt med kommunikation. Jag är själv aktiv på Twitter, facebook och Instagram. Här finns ett vetenskapligt tomrum att fylla, säger hon övertygande.
Genom att bevaka de medierna får hon veta vad som händer inom hennes forskningsfält. Det är också en fantastisk möjlighet att knyta kontakter och interagera med andra forskare världen över.

Gick Poppius

Amanda González-Bengtsson var länge inställd på att jobba inom life science, men upptäckte under sista året som doktorand att det var vetenskapskommunikation hon brann för.
– Jag gjorde inget medialt med min forskningsrapport. Med den kunskap och erfarenhet jag har idag skulle jag ha kontaktat journalister och skickat ut pressmeddelande.
Efter disputationen gick hon på Poppius journalistskola. I den vevan praktiserade hon på tv4:s nyhetsmorgon och skrev manus till programledarna.
Som vetenskapskommunikatör har hon hela tiden dialog med forskarna. När doktoranderna möts brukar hon vara med. Alla nyanställda forskare får information om möjligheterna att nå ut med sin forskning.
– Jag har en stark drivkraft att visa vad vi gör och hur forskning kan bidra till samhällsutvecklingen. Publikationer i all ära, men det är lika viktigt att nå en större publik, vilket ökar chansen att forskningen kommer till nytta.

Bra merit

Hon förklarar att det redan i dag är meriterande att kommunicera sin forskning.
– Många framgångsrika forskare är duktiga på det. Vissa forskningsfinansiärer, som Marie Curie, ställer krav på att det ska finnas en plan för kommunikation.
För att stötta forskarna har Amanda González-Bengtsson tagit fram populärvetenskapliga riktlinjer.
Hur ska man tänka för att nå ut?
– Börja med att kontakta en kommunikatör på institutionen. Tillsammans funderar vi på om din publikation kan bli allmänintressant. Finns det ett nyhetsvärde? Kan vi välja ut något som kan bli en nyhet och hur ska den vinklas, är frågor man kan ställa sig, säger Amanda González-Bengtsson.
Angelica Chirico fyller i:
– Viktigt att tänka på är också hur och på vilket sätt det kan bli intressant för en bredare publik som inte är insatt i ämnet. Det gäller bland annat att välja de rätta kanalerna.

Intressant och sant

I nästa steg tar de kontakt med kommunikatörerna centralt på Stockholms universitet. Där fattas det slutliga beslutet huruvida ett pressmeddelande ska skickas ut eller inte. Om så blir fallet kan budskapet putsas och vässas ytterligare.
Är forskarna rädda för att budskapet förvrängs?
– Visst kan det finnas en skepsis till vissa journalister som spetsar till och vinklar på sitt sätt. Det är här vi kommer in i bilden. Vi kan få det intressant samtidigt som det är sant, säger Amanda González-Bengtsson.
Att de själva är forskare i botten ökar trovärdigheten.
– Det är en fördel att vara disputerad i det här jobbet. Vi känner oss trygga i att göra de rätta avvägningarna. Om vi ska larma gäller det verkligen att vi har fog för det. Vi är insatta i metoderna och kan granska nyhetsvärdet.

Rösta bort en ö

Många av de frågor som institutionen för ekologi, miljö och botanik har på sitt bord är intressanta för allmänheten. Till exempel skickade de i somras ut ett pressmeddelande som handlade om klimatförändringar.
– Det visade ett scenario om hundra år där havsnivån i Östersjön stiger med en halvmeter och tretusen öar i Stockholms skärgård hamnar under vatten.
Det ledde till att landets största morgontidning utlyste en omröstning om vilken ö i Stockholm man kan klara sig utan.
– Ibland kan ett pressmeddelande leda till oväntade saker. Vår avsikt var inte att rösta bort en ö, men det satte fingret på den viktiga klimatfrågan, vilket var en framgång, säger Amanda González-Bengtsson.
Innan vi skiljs åt denna soliga dag i september tar Amanda González-Bengtsson och Angelica Chirico initiativ till att fotografera mig tillsammans med dem. Kommunikatörer som de är lägger de ut bilden på Twitter och berättar att de har blivit intervjuade av den här tidningen.

5 tips från kommunikatören

1. Gör en nyhetsvärdering. Vad i din studie kan vara intressant för en bredare allmänhet?
2. Fundera på vilka följderna skulle kunna bli av din studie. Gör gärna kopplingar till aktuella frågor, som klimatet, världshaven, sjukdomar, skog och livsmedel.
3. Hur kan nyheten vinklas och spetsas till utan att göra avkall på sanningen?
4. Ta hjälp av en kommunikatör när budskapet ska formuleras, liksom för att lägga upp strategin.
5. Välj rätt kanal. Formulera budskapet med 300 tecken på Twitter, eller håller det för ett pressmeddelande? En kombination av båda kan vara en lösning. Förstärk budskapet med bilder.

Amanda González-Bengtsson

Aktuell: Vetenskapskommunikatör på Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Utbildning: Disputerad fysiolog.
Familj: Fästman.
Kopplar av med: Böcker, kramar och meditationsappen headspace.
Bästa tips för att nå ut: Ha kontinuerlig kontakt med journalister, Börja tidigt med att kommunicera dina resultat.

Angelica Chirico

Aktuell: Vetenskapskommunikatör på Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Utbildning: Marinbiolog, inne på fjärde året som doktorand i marin fiskeförvaltning
Familj: Sambo.
Gör en ledig dag: Tar en springtur med en kompis eller kollar på serier i soffan.
Bästa Twittertips: Kommunicera gärna med bilder, använd ett enkelt språk och gå gärna ett steg längre än att endast skriva ren fakta – kommentera, dra slutsatser och tyck till.

Följ DEEP på Twitter, Facebook och Instagram, sökord: deepsthlmuni