En kemiprofessor i Lund tog sin forskningsidé hela vägen till marknaden. Den mjölkliknande drycken, med havre som bas, kan bli ett trumfkort i jakten på klimatsmart och hälsosam mat.
Publicerad:
Det lyser om Rickard Öste när han berättar sagan om Oatly. Att han har roligt på jobbet kan ha bidragit till framgången.
– Att ha kul är den enda skyldighet vi har, säger han halvt på allvar.
Siffrorna talar för sig själva. Under de senaste fyra åren har omsättningen fördubblats och uppgick förra året till en halv miljard svenska kronor.
– Marknaden för ”no dairy-produkter” i hela världen ligger på många miljarder kronor, så vi siktar på fortsatt tillväxt, säger lundaprofessorn i kemi övertygande.
Att han har fyllt 68 år är inget hinder.
– Jag har några saker kvar att göra och fortsätter att jobba så länge jag har mina sinnen i fulla bruk.
Forskningsbolag
Förtjänster från Oatly-investeringen återinvesteras i forskning om nya hälsoprodukter. Den forskningen ligger i bioteknikbolaget Aventure, som har sitt säte i Lund och sysselsätter runt tio forskare. Men han är inte längre havren trogen till hundra procent. Vyerna har vidgats med råvaror från bland annat svenska bär.
En spännande produkt är ett kontrastmedel som kan användas vid röntgen. Det har redan testats med framgång, men lite finlir och slutligt godkännande från Läkemedelsverket kvarstår.
Åter till havre
Varför fastnade du för sädesslaget som Selma Lagerlöf saluförde som en hälsoprodukt redan för hundra år sedan
– Det är en svensk råvara med flera hälsoegenskaper. Den har högt innehåll av fiber, till exempel betaglukan som sänker kolesterolet i blodet och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom. Smaken är lätt nötaktig och tilltalar de flesta.
För allergiker
De kanske främsta vinsterna med havredryck är att den saknar allergener som laktos och mjölkproteiner. Det var på kemicentret i Lund som upptäckten av laktosintolerans gjordes 1963.
Men det var många år senare som Rickard Öste och hans forskarlag bestämde sig för havre som råvara när ett alternativ till mjölk skulle tas fram.
– Mandelodling är extremt vattenkrävande och soja har en bismak. Även baljväxter gick bort eftersom även de innehåller allergener.
Ett möte med en havrehandlare blev startskottet till att forskningen startade, om än i liten skala med ett exjobb.
– En utgångspunkt var att inte härma kossorna. Istället utgick vi från människors behov.
Proteinhalten i havredryck är en tredjedel av mjölkens och ligger rätt. Däremot är fetthalten för låg.
Lösningen blev att tillsätta rapsolja – Nordens olivolja, som Rickard Öste kallar oljan som går att odla på våra breddgrader.
– Då blev fettsammansättningen med mest omättade fettsyror idealisk. Mikronäringsämnen som kalcium, A-vitamin och järn kunde tillsättas.
Öl floppade
Den drycken är på väg till Kina, där myndigheterna vill få skolbarnen att dricka mjölk för att få i sig mer näring. Men man tänkte inte på att förmågan att bryta ner laktos försvinner hos de flesta efter treårsåldern.
– Jag har stora förhoppningar kring den kinesiska marknaden, som ännu är jungfrulig.
I USA, där drycken heter ”oatmilk”, och i ytterligare tjugo länder finns Oatly idag. – Lattedrycken med sin lite runda smak tror vi blir storsäljaren framöver eftersom hälften av mjölken i västvärlden hamnar i kaffe eller te.
Men allt har inte gått som på räls genom åren. Pannkakssmeten dippade och fick läggas ner, liksom satsningen på ett kolesterolsänkande öl, gjort på havre.
– Det kom till av en sinkadus, när någon inte gillade mjölk och på skoj efterfrågade öl med samma hälsoegenskaper.
Sagt och gjort startade Rickard Öste ett ölprojekt. Men efter att ölet testats i kliniska studier utan effekt på kolesterolet lades projektet ner.
– Kanske lika bra det eftersom öl i sig inte är någon hälsoprodukt, säger han utan bitterhet i rösten.
Nu jobbar man på att förbättra havrens egenskaper genom att med växtförädling höja halterna av betaglukan och protein.
Med högre proteinhalt kan fler livsmedel göras, som margarin och ost.
Redan i dag finns matlagningsgrädde, crème fraiche, glass och vaniljsås i portföljen.
Så inte undra på att mejerierna har fått skrämselhicka. Minns Oatlys reklam som Skånemejerier ville stoppa och som renderade en stämning på hundra punkter. Bland annat påstod Oatly i reklamen att havredryck var mjölk för människor.
– Vi förlorade på sju punkter och ändrade våra påståenden, som domen angav.
I dag ångrar han inget, utan gläds åt den stora uppmärksamhet som rättsprocessen orsakade.
Klimatnytta
Nu är stridsyxan nedgrävd och säkert kan båda parter samsas på marknaden.
– Jag äter själv kött, ost och yoghurt från nöt. Däremot finns det av klimatskäl all anledning att äta mindre av de produkterna.
Han menar att klimatnyttan med havredryck och mejeriprodukter av havre är stor.
– Det är kanske den främsta anledningen till att välja ”no dairy-produkter”, säger han övertygande.
Det råder ingen tvekan om att han är stolt över företaget som han och hans bror startade. Det har nu runt 130 anställda, varav ett tiotal jobbar med produktutveckling, och växer hela tiden. Flera av de anställda är agronomer, kemiingenjörer och biokemister.
Palle Liljebäck
chefredaktör