Kenneths forskningsidé vinner mark

I slutet av 90-talet insåg Kenneth Alness med kollegor potentialen i sin forskningsidé. Han bestämde sig för att skydda den med ett patent i ett nybildat bolag.

– I ett första skede sökte vi patent i Sverige för att sedan gå vidare internationellt. Det är tyvärr inte så enkelt att ett patent i EU gäller i alla unionens länder.

Han förklarar att en ansökan hanteras centralt, men att varje land har sin egen process för godkännande av patent.

– Mitt råd till den som har en forskningsidé är att fundera på varför och när du ska söka patent. För att lyckas gäller det att i ett tidigt skede både att ha finansiella muskler, kompetens och trovärdighet på marknaden.

Kapital och trovärdighet

Här hade Kenneth Alness det väl förspänt och hittade lämpliga partners att alliera sig med. Lantmännen, SLU Holding och finansmannen Anders Wall blev en perfekt konstellation som tillförde kompetens, branschkunskap och trovärdighet.

– Vi trodde på produkten, som skulle kunna ersätta betningsmedel i utsäde till spannmål. Vår miljövänliga teknik, som bygger på att behandla fröna med värme och fukt, istället för kemiska bekämpningsmedel låg i tiden när jordbruket skulle bli mer hållbart.

Går bäst i norge

Med tiden blev de till och med övertygade om att produkten skulle slå, medvetna om att det skulle ta lång tid. Allt har dock inte gått smärtfritt, även om det har funnits mycket att glädja sig åt.

– Thermoseed går bäst i Norge, där vi värmebehandlar hälften av allt utsäde inom jordbruket. Motsvarande siffra för Sverige är 30 procent. Vår huvudmålgrupp är det konventionella jordbruket, som ser möjligheten att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.

Ekologerna då?

– Vi är ett bra alternativ för ekobruket, men vi hade inte överlevt på bara den marknaden, eftersom volymerna inte var tillräckligt stora.

Kennet Alness kommer tillbaka till patentfrågan som är en hög kostnad i uppstarten av nya produkter. Han förklarar att produktutveckling och marknadsintroduktion är de verkligt dyra posterna, och där krävs det finansiellt starka partner innan det är slut i kassan.

– Utan kapital är det inte möjligt att skydda sin produkt med patent. Själva ansökan i Sverige kostar inte mer än runt 100-150 000 kronor plus en viss avgift per år. Sedan har man upp till ett och halvt år på sig att besluta sig för i vilka länder man vill gå in. Det är då det börjar kosta.

– Ny teknik alltid har en uppförsbacke. Många är rädda för förändring och att kanske förlora sin position. ”Kom inte och tro att varmfuktig luft kan ersätta kemikalier”, var kommentarer som förekom.

Finslipning

Hur reagerade kemiföretagen?

– De ifrågasatte vår produkt och försökte hitta svagheter, dock utan framgång, säger Kenneth Alness övertygande.

För att ta fram grunddata och finslipa metoden var en doktorand vid SLU till hjälp. I samma veva fick han också forskningsmedel från EU för utveckling av teknologin.

I nästa steg ville han skala upp metoden för att se om den fungerar i verkligheten. Den stod färdig för testning 2008 i Skara.

– Även här fick vi stöd från EU för att kunna genomföra vårt demoprojekt i industriell skala. Det gick så bra att vi fick utmärkelsen Best of the best i Lifeprogrammet. Kapaciteten ligger på 15 ton utsäde per timme och är i full drift sedan 2009.

I den anläggningen hade man tidigare betat utsäde med kemiska medel, så kallade fungicider. Första året innan rutinerna hade satt sig var det lite gnissel bland personalen.

– Idag är läget ett helt annat. Alla är nöjda och tycker det är roligt att ligga i framkant med en miljövänlig teknik. På köpet har arbetsmiljön blivit bättre.

För att få kapital och nätverk såldes en del av företaget till ett holländskt företag, som senare blev uppköpt av ett engelskt finkemiföretag. Då blev läget rätt turbulent och verksamheten i Thermoseed var hotad.

– Så sent som i december 2016 köpte jag tillbaka den delen av Thermoseed. Intresset var stort att vara med på det tåget, så det gick bra att få fram nödvändigt kapital.

Idag ägs ThermoSeed av Lantmännen Bioagri AB med syftet att inom kort förbereda en satsning på global expansion.

– Nu får vi tillgång till hela världen, och potentialen är enorm. Jag besökte Japan i januari, och det finns förhoppningar om att de ska börja använda vår teknologi och snart bygga en egen anläggning.

Stolt och nöjd

Ännu en pusselbit är ett nytt samarbete 2016 med ett holländskt företag Koppert, som är världsledande inom biologiska produkter för växtodlingsproduktion. Det ger möjligheter för Bioagris produkter att komma ut i världen.

Det samarbetet gäller ett biologiskt betningsmedel, som även det bygger på en forskningsidé från SLU, med en jordbakterie som verksam substans.

Kenneth Alness kan inte dölja sin stolthet över framgångarna.

– Klart att det är jätteroligt att kunna göra en miljöinsats och samtidigt skapa värden och nya jobb, säger forskaren som idag mer är entreprenör i gränslandet mellan biologi och teknik.

Men det har kostat på. Han uppskattar att utvecklingskostnaderna uppgår till totalt hundra miljoner kronor för ThermoSeed.

Så funkar det:

• Betningsmedel används i utsäde för att ta kål på främst sjukdomar som skadar växten. På 50-talet användes kvicksilver, som har bytts ut mot mer harmlösa kemiska medel. Med TermoSeed behandling uppnår man samma resultat utan användning av kemikalier. Utsädet pastöriseras med varm fuktig luft och slår ut skadliga mikroorganismer utan att störa grobarheten.
• Cedomon och Cerall används också till betning men bygger på jordbakterien Pseudomonas chlororaphis som har effekt mot flera utsädesburna sjukdomar.
• Hittills har dessa produkter tillsammans använts på runt 8 miljoner hektar. Det är åtta gånger mer än hela Sveriges odlade spannmåls areal.
• Vid sidan av Thermoseed har Kenneth Alness tagit flera andra forskningsidéer, både egna och andras, vidare från ide till marknaden.