Frågor & svar
Nyheter
Hur många kossor finns i Sverige och hur mycket mjölkar de? SCB har svaret, och Kira Cover Gylling bidrar till det.Foto: Colourbox

Kira förklarar Sverige med statistik

För Kira Cover Gylling är det viktigt att med fakta visa hur Sverige ser ut i dag. Som metodstatistiker på Statistiska centralbyrå drar hon sitt strå till stacken.

Publicerad:

Det var på en karriärdag på Umeå universitetet som statistikern Kira Cover Gylling bestämde sig.
–  Jag kände direkt att det här är något för mig. Efter samtal med en företrädare från Statistiska centralbyrån, SCB, var målet att bli metodstatistiker där.

Och så blev det. Efter examen i januari tog hon sitt pick och pack och flyttade till Örebro, där SCB huserar sedan 1967 då myndigheten utlokaliserades från huvudstaden.

Designar urval

Som matematiker med intresse för programmering stortrivs hon med jobbet. Det är den statistiska metoden hon går i spinn på. Det handlar om att designa urvalen i de statistiska undersökningarna och göra skattningar från insatta värden.
– Jag jobbar på uppdrag från olika avdelningar inom SCB. Nu ligger fokus på företag och jordbruk.

I tider av fake news och faktaresistens är det viktigare än någonsin att ta fram fakta och information

Vad gör ni statistik på inom jordbruket?
– Det handlar om allt från odlad areal och antal kor till användning av bekämpningsmedel och gödselmedel. Det behövs för att bönderna själva, industrin och politikerna ska kunna fatta så bra beslut som möjligt. Man kan säga att vi levererar beslutsunderlag.

Samhällsuppdrag

Kira Cover Gylling ser sitt arbete som ett samhällsuppdrag med ett högre syfte.
– I tider av fake news och faktaresistens är det viktigare än någonsin att ta fram fakta och information om Sverige. Det handlar om demokrati, medborgarna har rätt att veta hur Sverige ser ut. 

Vad är tjusningen?
– Att få jobba åt staten och medborgarna i utvecklingen av samhället. Sedan gillar jag verkligen att tillämpa mina kunskaper i matematik och programmering.

Ända sedan barnsben har hon stimulerats av matematiska problem.
– Men jag gillade inte skolmatten, som jag upplevde som mekanisk, där man nöter in formler och missar det kreativa. I stället borde undervisningen vara utforskande, gärna i grupp med problemlösande samtal. Med stöd från läraren förstås.

Ingen absolut sanning

Även programmering har hon ägnat sig åt på fritiden, vilket hon har nytta av på SCB.
– Jag mår som bäst på jobbet när jag programmerar. Jag har också lärt mig mycket nytt. Urvalsteori är ett sådant exempel.

Att programmering ska bli ett obligatoriskt moment i grundskolan tycker hon är positivt.
– Även om man inte ska bli programmerare så lär man sig tänket hur algoritmer är uppbyggda och hur de skapas.

På ett café i Örebro kommer vi in på den filosofiska dimensionen av statistik. Det är inte den absoluta sanningen hon söker.
– Alla statistikvärden är förknippade med osäkerhet. Därför är det bättre att presentera statistik i intervaller än en siffra.

Rosling inspirerar

När det handlar om pedagogiska presentationer tycker hon att Hans Rosling är en förebild.
– Han var en optimist som jag respekterade. Han gick  under ytan på det som media rapporterar, och då blir vår världsbild bättre än hur den framställs i media.

Rent allmänt tycker Kira Cover Gylling att det statistiska måttet BNP är underskattat.
– Det ger en bra sammanfattning av ett lands ekonomi, säger hon och förklarar att det inte ger en bild av mänskligt välstånd, där parametrar som välmående och miljöhänsyn finns med.

Vad är ditt nästa mål?
– Att jobba närmare den ekonomiska statistiken, säger hon efter en stunds betänketid.

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Kommentera