Bara några år efter examen tog jägmästaren Mikael Öhman steget och blev företagare. De högtflygande planerna kom av sig när drönare förbjöds. I väntan på flygstart står han på andra ben.
Publicerad:
Så här i efterhand var det tur att Mikael Öhman inte satsade fullt ut på ett eget drönarsystem. Tanken var att han skulle erbjuda drönartjänster till skogsägare och entreprenörer, i första hand vid planering och avverkning av stormskadad skog.Men så blev det efter dom förbjudet att använda drönare för fotografering, både som en leksak och professionellt.
– Det var ett märkligt beslut som får absurda konsekvenser säger Mikael Öhman. Nu har politikerna förhoppningsvis insett felsteget som tids nog kommer att rättas till när det gäller professionell användning, säger han förhoppningsfullt.
Köpte skog
Företaget drog han igång på halvfart i samband med ett skogsförvärv för tre år sedan. Men han hade inte lyckan på sin sida. Stormen Ivar drog in över bland annat Ångermanland och orsakade stormskador och en förlust på runt en miljon kronor i hans skog utanför Härnösand, granne med världsarvet vid Höga kusten.
– Det var då jag kom på idén att använda drönare för att få en bild av skadeläget och som skulle kunna utgöra ett beslutsstöd för skördarförarna.
Skogsbolaget SCA hade också drabbats av stormen och blev intresserat av hans idé. Då jobbade han med skoglig bildmaterialteknologi på SLU i Umeå och lyckades få finansiering av SCA för att utveckla och testa en modell för användning av drönare i skogsbruket.
– Det nya var att jag kopplade ihop drönaren med skördaren. Drönaren flyger över det stormskadade området och ger detaljerad information om skadeläget. När den högupplösta bilden hamnar på skärmen i skördaren GPS system får föraren snabbt en bild av var de stormfällda träden finns.
Alternativet är att en inventerare går över hela området och i detalj studerar och planerar arbetet för skördaren.
Världsledande
Mikael Öhman förklarar att Sverige och Finland är världsledande när det gäller teknisk effektivisering i skogsbruket. Men att utvecklingen har planat ut på senare år.
– Det som kan höja effektiviteten ett steg till är att förbättra det tekniska beslutstödet för förarna säger Mikael. Då kan de fatta snabbare och klokare beslut. Det är här kartmaterialet från drönaren kommer in i bilden.
Att sanera stormfälld skog kostar både tid och pengar, och samtidigt har industrin behov av ett virkesflöde. Virket måste ut så snabbt som möjligt så att det inte ligger kvar under försommaren och locka till sig granbarkborrar som kan förstöra mer stående skog.
Mikael Öhman står på flera ben i sitt företag, där han kopplar ihop teknik och biologi.
– Jag gör en del uppdrag åt SLU, bland annat har jag jobbat med det datorbaserade beslutstödet Heureka som ger förslag på hur man på bästa sätt kan sköta sin skog utifrån sina egna mål.
Föreläser om drönare
Han håller också föreläsningar om hur drönarsystem kan användas i skogsbruket och hur tekniken fungerar.
Bildteknik har blivit något av hans specialitet, vilket avspeglar sig i de virtuella skogar som han har designat. Genom simuleringar kan man visa hur skördaren jobbar i skogen. Själva programmeringen överlåter han med varm hand åt andra.
Nu väntar han på att det ska bli tillåtet att använda drönare igen.
– Drömmen är att utveckla min företagsidé om en komplett drönartjänst som ska erbjuda skogsägarna kartmaterial. Tanken är att samarbeta med någon för att kunna sälja de tjänsterna, säger han optimistiskt.
Nyttan av flygbilder och beslutstöd från drönare är enormt, det användes bland annat vid den stora branden i Västmanland.
– I framtiden med vettiga lagar kan bilder från drönare även komma till nytta vid hyggesbränning, både som dokumentation och som beslutstöd för bränningsledare.
Palle Liljebäck
chefredaktör