Frågor & svar
Nyheter
Bra förtätning: Hammarby sjöstads första etapper kring Sickla kaj och Sickla allé är ett gott exempel på funktionellt tät stadsbygd med höga täthetsvärden och höga rymlighetsvärden.Foto: Per G Berg

Högt och tätt

Det byggs mycket just nu och nya stadsdelar skapas. Dammet hinner knappt lägga sig innan nästa byggprojekt dras igång. Forskare vid SLU har nu tagit fram en manual för att skapa balans mellan täthet och rymlighet.

Publicerad:

– Vi pratar om ett nytt miljonprogram, de senaste åren har man byggt i samma takt. Vi ser en kombinerad horisontell och vertikal förtätning, man bygger allt trängre och också högre, påpekar Per G Berg, professor i landskapsarkitektur vid SLU.

Han nämner bostadsbristen som drivkraft, och att många numera vill bo i städer. Men det finns också starka motiv hos byggherrar att bygga tätt och högt för att utnyttja marken på ett kostnadseffektivt sätt.

Snabbt, tätt och effektivt

När man bygger snabbt uteblir ofta en utvärdering av konsekvenserna för den befintliga stadsmiljön och det är sällan byggaktörerna tänker på detta redan i planeringsstadiet, berättar Per G Berg.

– Ganska ofta nämns argumentet att man bygger effektivt med avseende på energi eller att de boende ska få nära till service. Det kan finnas sociala vinster med att bo närmare varandra, men det är en balansgång. Blir det för tätt och högt känner man inte igen sina grannar och upplever en otrygghet.

Sätta siffror på boendet

För att kunna skapa en bra så kallad funktionell täthet har Per G Berg och hans kollegor därför tagit fram en manual som ska fungera som ett verktyg för exempelvis kommuner, konsultföretag, arkitektkontor och byggföretag. Med hjälp av manualen kan man analysera och balansera täthet och rymlighet i svenska städer.

– Förtätningen ska baseras på kunskap. Vi visar att det går att ta fram ett bra kunskapsunderlag i form av ett funktionellt täthetsindex. Där ingår både hårda och mjuka data baserat på faktorer om hur människor trivs och mår bra.

De sätter siffror på konsekvenser av byggande för täthet och rymlighet, liksom för sju dimensioner för goda boplatser i staden enligt FN:s Habitatagenda. Siffrorna beskriver hur tätheten och rymligheten fungerar i verkligheten och ligger sedan till grund för det funktionella täthetsindexet.

– Är till exempel täthetsindexet högt och rymlighetsindexet lågt finns det en obalans. Det är det resultatet man ofta ser när man har förtätat utan att reflektera över helheten, då kan det ske ganska grova misstag som borde gå att undvika.

Drar lärdomar

Helst ska analyserna göras vid flera tillfällen, till exempel under planeringen, när bygget är klart och efter fem och tio år. Det skulle också ge möjligheten att lära sig vad som fungerar och vilka lösningar som blir mindre bra.

Per G Berg och hans kollegor har själva tillämpat det funktionella täthetsindexet på ett flertal byggprojekt, både vad det gäller nybyggnationer och historiska bebyggelsemiljöer. Han visar en bild på två intilliggande kvarter i Stockholm vid Upplandsgatan och Helgagatan som ett dåligt och ett bra exempel.

– På Upplandsgatan, byggt kring år 1906, har man byggt högt – mer än fyra våningar. Dessutom har man valt att bygga hus även på innergården vilket leder till minskad tillgång till grönyta för de boende.

Kvarteret uppfattades redan då som trångt och senare analys med hjälp av manualen visar att det funktionella täthetsindexet är högt, det vill säga att det finns en obalans mellan täthet och rymlighet. När nästa kvarter på Helgagatan skulle byggas 1926 hade man tänkt om.

– Husen på Helgagatan är lägre och innergården är sammanhängande. Här är täthetsindexen i balans och vi vet också att de boende väljer att bo kvar länge i sådana grannskap, berättar Per G Berg.

Här blev det en bra täthet – tillräckligt nära till skolor, service, grönområde och grannar som man känner igen och känner sig trygg med.

Natur och kultur skapar trivsel

I Uppsala pågår fortfarande utbyggnaden av den alltför täta industristaden. Per G Berg jämför flygfoton av området med Luthagen. Det är trängre mellan husen i Industristaden och indexen visar en hög täthet och låg rymlighet. Det saknas grönområden. Som kompensation har åkanten snyggats till. En hamnspång ger tillgång till Stadsparken på andra sidan Fyrisån.

– Det i sin tur har konsekvenser för Stadsparken som slits ovanligt mycket eftersom så många söker sig dit.

Per G Berg har ingenting emot en fungerande förtätning och hoppas att manualen kan bidra till ett bättre stadsbyggande. I slutändan handlar det om att människor ska må bra där de bor.

– Människor bor kvar på en plats för att de trivs. Det kan bero på att de har bra grannar, har nära till grönområden eller till skolor och butiken. Det är sällan folk bor kvar för att de har solpaneler på taket eller för att det är ett energieffektivt område, även om det förstås är en bra sak. Kultur och relationer med andra människor är viktigare och det avgör också om ett bostadsområde kan bli hållbart.

Text: Natalie von der Lehr

Fotnot: Den här texten har tidigare publicerats i SLU:s kunskapsbank.

Kommentarer

Kommentera