Life science växer över sundet

Efter några års kräftgång har svensk life science repat sig. Botten är nådd, enligt Petter Hartman, vd för Medicon Valley Alliance, som samlar life science-företag på båda sidor om Öresund. Det som har kommit att kallas för Greater Copenhagen. I Danmark är läget ett helt annat. Där har nya mediciner nått marknaden i allt snabbare takt.

– Kanske den ägarstruktur som vi svenskar har sett lite nedlåtande på bidragit till framgången. Där ägs de stora bolagen, som Novonordisk, av stiftelser, vilket gör att forskning och produktion stannar i landet, säger Petter Hartman.

Stiftelseformen gör att vinster återinvesteras i företagen och i den danska innovationsmiljön, vilket visat sig vara ett starkt skydd mot ökad internationell konkurrens. 

Danska loket

Räknat på antalet anställda är life science-klustret i Greater Copenhagen större än övriga Sverige tillsammans. Det är lätt att missa ur ett Stockholmsperspektiv. Med Danmark som lokomotiv har återhämtningen efter Astra Zenecas sorti från Lund 2011 gått oväntat bra. Tidningen Naturvetaren åkte ner till Malmö för att få koll på läget. Som av en tillfällighet var Petter Hartman, som normalt är stationerad i Köpenhamn, i hemstaden Malmö.

– Astra Zenecas nedläggning i Lund skapade en obalans i samarbetet med Danmark. Men politiker, näringsliv och akademi insåg allvaret och gick samman för att hitta en väg framåt. Att det fanns en vana av strukturförändringar, som nedläggningen av varven, tror jag bidrog till den snabba återhämtningen.

Det som kunde blivit ett vakuum blev i stället starten på något nytt. Att Mats Paulsson, ägaren av byggbolaget Peab, gick in med friska pengar bidrog till det.

– Förmågan att överleva och växa efter en kris är det bästa måttet på en regions innovationskraft, säger Petter Hartman.

Fler i dag

Samma dag som vi träffas har topplistan över länders innovationsförmåga presenterats. Sverige befäster sin andraplacering i världen efter Sydkorea. I dag råder en sprudlande aktivitet i Astra Zenecas gamla lokaler i Lund. I Medicon Village, som inte ska förväxlas med Medicon Valley som Petter Hartman företräder, jobbar runt 1 600 personer. Det är fler än på Astra Zenecas tid. Här huserar många små startup-bolag inom life science. Region Skåne och Lunds universitet finns här också, liksom forskningsinstitutet ESS, European spallation source.

– Det är en innovativ miljö med spännande forskning. Nu sker en utveckling där Lunds historiska styrkor inom biotech och IT öppnar för nya kombinationer. Det speglar den branschglidning vi är inne i nu.

FoU stannar

De mindre kvalificerade jobben inom produktion och administration försvinner. En del flyttar utomlands, medan andra automatiseras.

– Desto mer glädjande att forskning och utveckling stannar här hemma.

Att Greater Copenhagen är en sammanhållen arbetsmarknad var räddningen för många som blev uppsagda när Astra Zeneca lade ner.

– För dem blev det naturligt att söka sig till Danmark och arbeta. Det hade det goda med sig att deras kompetens kom till nytta och att de byggde på med ny kompetens.

Gränskontroller sinkar

Många av dem kommer nu tillbaka och jobbar i svenska företag. Kanske gränskontrollerna bidrar till det.

– Så kan det säkert vara. Tyvärr har gränskontrollerna ställt till stora problem, även om det är bättre nu.

Under 2016 kunde en resa som i normalfallet tar en halvtimme, ta två timmar. Danska företag arrangerade egna busstransporter för svenskar. För min egen del köpte jag en bil och kör nu fram och tillbaka. Detta trots att saker och ting nu börjat återgå till det normala.

Vi tar upp life science-tråden igen. Vad borde svenska politiker göra?

– Vi har mycket att lära av Danmark. Där pratar man bland annat om att inrätta en minister för life science. 

Fler industridoktorander

Han menar att Sverige borde gå från ord till handling i det arbete som har gjorts av den nationella samordnaren Anders Lönnberg.

– Fler forskningsidéer borde kunna nå marknaden, och då behövs satsningar på entreprenörskap och mer utbyte mellan akademi och näringsliv, med bland annat fler industridoktorander.

Samma dag som vi träffas meddelar regeringen att Sverige ska inrätta ett permanent life science-kontor.

– Det är ett steg i rätt riktning och en viktig signal om att stärka svensk life science. 

Att han framhåller det nordiska samarbetet är inte så förvånande. 

– Vi har stora likheter sett till kultur, språk och välfärdsmodeller. Det finns starka forskningsmiljöer här i regionen och i andra delar av Sverige. 

Han menar att det borde vara attraktivt för utländska forskare. 

– Jag är övertygad om att vi kan dra nytta av varandra. Öresundsregionen kan vara en förebild när det gäller att finna gränsöverskridande lösningar på gemensamma utmaningar.

Högre löner i Danmark

Har du planer på att jobba på andra sidan sundet? Då kan det vara bra att ha koll på några saker. Bo Falkencrone, chefskonsulent på IDA, Ingenjörsföreningen i Danmark ger besked. Frågan om lön brukar dyka upp på första intervjun.

– Ta reda på vilka lönenivåer som gäller. Arbetsgivarens bud brukar vara i underkant, men som kan låta mycket för en svensk. Tänk på att pensionsavgiften ofta är inbakad i lönen. För en nyutbildad naturvetare ligger lönen inklusive arbetsgivarens pensionsbidrag på runt 38 700 danska kronor per månad, vilket motsvarar 48 000 svenska kronor.

Lönedumpa inte

Inom EU betalar man skatt i det land man arbetar. De som på bor i Sverige och jobbar i Köpenhamn får alltså betala den lite högre skatten i Danmark. Få privata arbetsgivare har kollektivavtal. I offentlig sektor är det annorlunda. Där finns kollektivavtal med fackliga företrädare på arbetsplatserna, ungefär som i Sverige. Ännu en skillnad i Danmark är anställningstryggheten.

– Det är lättare för arbetsgivare att säga upp personal.

Rakt på sak

Det finns skillnader i kulturen.

– Danskarna är mer rakt på sak och påtalar felaktigheter i högre grad än svenskar, som kanske är lite snällare. En dansk chef pekar ofta med hela handen, medan svenskarna i högre grad förankrar besluten.

Kan man räkna med fika?

– Nej, vi är mindre sociala på jobbet. Man tar oftast sin latte till skrivbordet och jobbar vidare, även om det snackas runt kaffemaskinen.

Fackligt stöd

Naturvetarna har ett samarbete med Dansk Magisterförening och Jordbrugsakademikerne. Jobbar du i Danmark och är medlem i Naturvetarna får du ett gästmedlemskap i något av de två fackförbunden och rätt till service. Motsvarande avtal har inte Naturvetarna med Ingenjörsföreningen. Däremot är det möjligt att pröva på ett medlemskap, som är gratis de första tre månaderna.

Anders räknar på danska

Tusentals svenskar pendlar över sundet varje dag. En av dem är Anders Malmberg, doktor i matematisk statistik, som jobbar på det svenskgrundade läkemedelsföretaget Ferring.

Hur är det att jobba i Danmark?
– Jag trivs bra efter snart tio år här, och jag har nytta av min kompetens om kliniska studier. Jag räknar bland annat på hur många patienter som ska ingå i en studie, och samlar in data för analys och tolkning.

Hur hamnade du här?
– Motsvarande tjänster är svåra att hitta i Sverige. Ferring ligger i danska Örestad, 20 minuter med tåget från Sverige. Ungefär en tredjedel av oss som jobbar här är svenskar.

Vad tycker du om pendlingen?
– Nu går det smidigt. Gränskontrollerna i Hyllie (första stoppet med tåget i Sverige) är kvar, men de går snabbt. Jag bor på landet utanför Malmö.

Är det sant att man inte fikar?
– Det är något av en svensk tradition. I början hade vi fika en gång i veckan, men den försvann gradvis.

Ditt bästa Danmarkstips?
– På oresunddirekt.se finns bra information. Där hittar man det mesta som är värt att veta för den som har planer på att jobba i Danmark.

Som vaccin men tvärtom

På ett år har Idogen i Lund vuxit från tre till tio personer, varav de flesta är disputerade. I pipeline ligger lovande behandlingar mot autoimmuna sjukdomar. Nytt friskt kapital från aktiemarknaden har gett forskningen en skjuts.

Idogen är ett av alla startup-bolag i Medicon Village. Det utvecklar tolerogen cellterapi och springer ur forskning vid Lunds universitet.
– Det fungerar lite som vanligt vaccin, men tvärtom. Cellterapin ska tala om för kroppens immunsystem att till exempel en transplanterad njure är en kompis som kroppen inte ska bråka med. Samma princip gäller vid autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.

Mot blödarsjuka

Idogens vd och medgrundare Lars Hedbys förklarar att de i ett första steg har valt att utveckla en behandling mot blödarsjuka, hemofili A. En grupp av de som i dag drabbas av den sjukdomen står utan medicin då de utvecklar antikroppar mot det biologiska läkemedel som utgör behandlingen i dag.
– Vår behandling programmerar om immunförsvaret att inte neutralisera effekten av biologiska läkemedel Nu hoppas vi på långtidsverkan och få biverkningar.

Celler omprogrammeras

Att det ser lovande ut bekräftas av investerarna. Själva upptäckten gjordes av tre Lundaprofessorer 2008 då företaget Idogen grundades. Men det var först under 2014 som kapital började strömma in. Då kunde de visa på bra resultat i tidiga skeden. På bara ett år har personalstyrkan vuxit från tre till tio personer, varav de flesta är disputerade. 

En av dem är forskningschefen Anette Sundstedt. Hon berättar att labbet är på gång att flytta från Lunds universitet till Idogens lokaler, där Astra Zeneca tidigare huserade. Men så mycket mer än dragskåpen finns inte kvar.

Funkar in vitro

– Nu lägger vi forskningen i anslutning till produktionen av cellterapin. Behandlingen bygger på att en liten andel av patientens vita blodkroppar tas ut, omprogrammeras och sedan ges tillbaka till patienten, säger Anette Sundstedt.

Hur långt har ni kommit?
– Vi har indikationer på att behandlingen mot blödarsjuka fungerar in vitro i blodceller från friska människor. Nu är vi på väg in i klinisk fas, som vi hoppas ska hända under året. Djurförsök har också visat positiva resultat, säger hon.

Kan det vara värt att satsa en slant på Idogen? frågar jag Lars Hedbys.
– Även om aktiemarknaden, och vi själva, tror på produkten så måste vi vara ödmjuka. Vi vet att många goda idéer faller i den kliniska fasen, eftersom biologin inte kan förstås fullt ut. Går det bra kan det generera stora värden, men risken är hög.

Bergochdalbana

Många svåra sjukdomar är kopplade till autoimmunitet, allt från MS och reumatoid artrit till inflammatoriska tarmsjukdomar. Hittills har aktien åkt bergochdalbana på Aktietorget där bolaget är noterat. Värdet har pendlat mellan fyra och tjugo kronor.
– Det är inget som får mig att ligga sömnlös, så är det för bolag som Idogen. Jag har fokus på att utveckla bolaget, säger Lars Hedbys.

Han är Chalmeristen som har haft ledande roller inom life science under många år och har startat upp flera läkemedelsbolag.