Mindfulness får hjärnan att må bättre

Unga svenskar, 16-29 år, mår lite bättre än riksgenomsnittet. Men kurvan har dalat på senare tid, enligt Folkhälsoinstitutet, säger Veronika Ryd, som använder mindfulness i sin kognitiva behandling.

Samtidigt upplever sju av tio studenter stress. Hur hänger det ihop?
– Pressen har ökat. Det är många förväntningar som ska infrias, allt från att topprestera på tentor till att träna och hålla kroppen i trim.

Någon i publiken inflikar att sociala medier kan ge känsla av otillräcklighet när man jämför sitt liv med alla andra som gör uppdateringar om lyckliga stunder.

Missad återhämtning

Veronika Ryd menar att stress i sig inte är farligt, utan var en nödvändig funktion när vi en gång i tiden skulle fly från lejon och andra fiender på savannen. Då följdes stress av en rörelse och urladdning, och sedan återhämtning.  Det sker inte i dag. I stället sätter vi oss i tv-soffan och äter och dricker för att koppla av. Det kan också yttra sig i missbruk av olika slag.
– Det är inte hållbart på sikt. Var strategisk med energin i stället för att stressa. Nöj dig med att vara ”good enough”.

Hon räknar upp en mängd negativa reaktioner på stress. Det handlar om allt från att man tappar fokus och minskar sin självkontroll till sämre arbetsminne och förmåga att lösa problem.
– I förlängningen kan det leda till utbrändhet som det kan ta flera år att återhämta sig från.

Veronika Ryds mission är att ingen ska behöva hamna där. Och att mindfulness är ett kraftfullt verktyg.

Var självsnäll

– Var inte så hård mot dig själv. Om våra förfäder levde med yttre hot är inre hot ofta vår fiende i dag. Behandla dig själv som den bästa kompisen. Medvetenhet och vänlighet går hand i hand.

Men är inte mindfulness hokuspokus? kanske någon invänder. 
– Forskningen inom området har exploderat på senare tid. Molekylärbiologen John Kabat Zinn står bakom metoden, som uppvisar goda resultat. Ökad livskvalitet och tydlig minskning av både psykiska och fysiska symptom finns på plussidan.
– För att de positiva effekterna ska hålla i sig krävs att man övar kontinuerligt. Det leder till större uppmärksamhet, medvetenhet, kroppskännedom och sinnesnärvaro.

Sämre arbetsminne

På ett övertygande sätt visar Veronika Ryd hur hjärnan påverkas av stress och hur övningar kan rätta till obalanser. Hjärnans centrum för oro och hot, amygdala, förstoras vid upprepad stress. Samtidigt minskar prefrontala cortex, vårt arbetsminne och hippocampus, ett område som står för lugn och ro. 

Övningar i mindfulness gör att hjärnan återhämtar sig. Med några andningsövningar går vi in oss själva. Vi tränar på att släppa taget om störande tankar och fokus ligger på andningen. 

Under övningen sluter vi våra ögon och lyssnar på Veronika Ryd som ger oss ett smakprov på hur det kan fungera. En nyckel är lägga fokus på andningen och olika kroppsdelar. Deltagarna får uppgiften att tänka på en situation som har upplevts besvärlig. 

Träna nöjdhet

– Var i den situationen och försök inte hitta viljestyrda lösningar, som vår hjärna är inställd på. Genom att vara där med hela kroppen bearbetar vi det som tynger oss, och har större möjlighet att komma i kontakt med våra behov.

Hon påminner oss om att hjärnan är programmerad för att identifiera faror. Det gör att vi fäster oss vid negativa saker. 
– Det motivationssystem som handlar om trygghet, nöjdhet och gemenskap behöver aktiveras flera gånger per dag för att vi ska kunna uppleva balans. Vi måste alltså jobba aktivt med det för att inte trilla ner på hotnivå och tänka negativt.