Vad har vatten, solel, tropiska väderprognoser och antibiotikaresistens gemensamt? Allt går att lösa med innovation, entreprenörskap och politisk påverkan. På Naturvetarnas kongress visade fyra naturvetare hur det kan gå till.
Publicerad:
De fyra naturvetare äntrade scenen efter att Jan Eliasson hade inledningstalat.
Datavetaren Jan Wanghed bidrar till att den sjundedel av världens befolkning som saknar får möjlighet att ladda sin mobil och läsa läxor med ledlampor. Hans roll är att dra in kapital så att människor kan låna pengar till investering av solceller och batterier för lagring av el.
- Det här är till nytta för både människor och miljö. De flesta vill jobba och bidra till ett gott ändamål. En anledning till att företaget Trine har lyckats är att det är tillåtet att misslyckas och att vi har en lärande kultur, sa Jan Wanghed.
Höjda skördar
På sydligare breddgrader, men närmare ekvatorn, tillämpas Liisa Smits innovation. Det handlar om väderprognoser för tropikerna, där det är svårt att göra prognoser.
- När 80 procent av befolkningen är småjordbrukare är vädret viktigt, särskilt som klimatet snabbt förändras. Våra prognoser som vi säljer till bönderna har höjt deras skördar med 65 procent, vilket med råge ger valuta för investeringen.
Social hållbarhet
Liisa Smits menar att miljömässig och ekonomisk hållbarhet går hand i hand. Socialt arbete på affärsmässiga grunder är hållbart.
Därifrån är steget inte långt till geografen Louise Croneborg Jones som är rådgivare till Världsbanken i vattenfrågor.
- Det handlar bland annat om att lösa vattenförsörjningen på urbana platser i Afrika. Lösningarna kan se olika ut, som att använda grundvatten eller rena flodvatten. Rent vatten är en nyckel för hälsan och människors möjligheter att resa sig ur fattigdom.
I korselden
Hon beskriver jobbet som att vara i korselden mellan politiker, folket och företagen, där utmaningen är att hitta hållbara lösningar och få med alla på noterna.
Med påverkan på React, som är knutet till Uppsala universitet med medel från Sida, jobbar även biomedicinaren Andreas Sandgren. Uppdraget är att hejda antibiotikaresistensen i världen.
- Det är ett gigantiskt problem där vi får draghjälp av FN:s 17 hållbarhetsmål för att minska användningen av antibiotika, både i sjukvården och djuruppfödningen. I många länder, främst Indien, hamnar antibiotika i vattendrag från industrin.
Global handlingsplan
Hur tacklar ni det?
- Sedan 2015 finns en global handlingsplan genom WHO. Vi försöker få alla länder att anta handlingsplanerna, men många gånger saknas ekonomiska medel. Nästa år ska frågan upp FN och då ska vi kämpa för att koppla finansiering till handlingsplanerna så att de kan förverkligas, säger Andreas Sandgren
Se öppningsseminariet med de fyra naturvetarna och Jan Eliasson här.
Palle Liljebäck
chefredaktör